Somliga taga och för hwar 10de foot Skieppet är långt öfwer Stäfwen 4. tum Rodrets bredd i understa ändan.
Jemwäl brukas at taga efter Skieppens bredd, så många tum Roder, som Skieppet är bredt i foot.
Men til Jachter, Espingar och andra små Fartyg, efter Medelwägen tagas för hwar 10. foot Fartyget är långt öfwer Stäfwen 9. tum, och smärre Fartygen 11. tum.
Bemärck. Wid Rodrens bredd kommer mycket at confideras efter Fartygens skapnadt under, ty skarpa Fartyg kräfwa intet så bredt Roder som de flacka och påsiga achter.
Hufwudet af Rodret är gemenligen 1. fierde del tiockare än som achterstäfwens achterkant upp uti.
Bemärck. Wed Hwalfwets inrättande måste observeras det hålet blifwer så stort at Rodrets Hufwud kan flyta där uti obehindrat.
Hålet til Roderpinnen brukas twärskiepz 2. tridie delar af Roderhufwudets tioklek och lijtet högre än som det är bredt på Föörkanten, men Achterkanten lijtet smalare.
Roder-Pinnen af Trä til Skiepp brukas half tunnare uppå ändan än som det är i Hufwudet.
Roder-Hakarne hafwa warit brukeliga tiocka i krysset, af godt Järn uppå hwar 40. foot Skieppets Längd öfwer Stäfwen 3. fierde dels tum de understa, och Fingerlingare giöres proportionaliter der efter.
[Thomas Rajalin: Nödig Underrättelse om Skiepz-Byggeriet och
der utaf härflytande högnödige och siöwäsendet samt taklingen
tillhörige proportioner efter höga wederbörandes befallning
besrifwen på swänska och med nödige figurer förklarat.
Johan Ludwig Happenius, Carlskrona, (1730). +8vo, (10), 248,
(6) pp, 7 folding plates.]
Sj�historiska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives.
Copyright © 1996 Lars Bruzelius